Emelie Eva Marie

Men nu sitter jag här och för en vecka sedan gick jag lite över en mil utan knäskydd och nu har jag åkt till och från min utbildning 2 dagar i rad på min longboard och det enda jag känner i benen (och andra muskler som jag inte trodde fanns) är träningsvärk! 

Hur skönt är inte det? Att bara kunna säga "fuck you" till sin egen kropp och kunna säga "detta är mitt liv och jag klarar mer än vad du tror!" :D är överlycklig över att jag vågade ta steget och verkligen prova för även om jag är lite skakis nu på min longboard så tar jag mig från punkt a till punkt b :) 

Vilket för oss till nästa punkt där jag faktiskt är stolt över mig själv och det är nämligen att jag vågar ge mig ut där folk kan se mig utan att jag känner att jag är helt hundra på saken jag gör.. Som sagt det går inte snabbt för mig att åka framåt och jag har inte bästa balansen och kommer det en sten framför mig så faller jag och skrapar händerna men jag bryr mig inte om folk ser längre! 

För första gången i mitt liv så kan jag känna att det är okej att vara nybörjare på något, jag känner att det är okej när en snygg kille kommer fram till mig och ger tillbaka min longboard efter jag har skjutit iväg den med foten medans jag föll :)

Om man bara hade gått tillbaka till för någon månad sedan hade jag fått panik om någon hade råkat se mig trilla och inte ens min bästa vän har sett mig på en skateboard innan så hon var fett chockad när jag kom hem till henne igår och hade åkt in public! 

Men jag förlåt för en väldigt lång post och jag hoppas det är okej med er men jag kände att jag ville berätta detta :)